En sak till...
...som jag känner glädje över är att jag har en ny bok att läsa på pendeltåget till syster yster ikväll, både boken och vetskapen om att få sitta och läsa den på ett tåg i 40 minuter gör mig sockersöt till sinnet. Gillar tåg, gillar böcker, gillar att resa, gillar att ha en trevligt mål med resan, vem gör inte det förresten?
Tjing tjing!
Tjing tjing!
Saker att vara glad över
Hej svejs!
Idag känner jag mig som ett härligt, friskt och fruktigt nästan lite sött bubbelvin! Stegen är lätta och skrattet ligger någonstans nere i magen och bara väntar på att få bubbla upp, härlig känsla!
Anledningen till detta? Nja, inget särskilt egentligen, eller massa småsaker om man hellre ser det från den sidan!
Jag ska till exempel klippa mig idag, det är verkligen på tiden och det ska bli så skönt, just nu är hårstatusen "långt, fult, grått, platt", så det kan bara bli bättre!
Jag hade nyss ett trevligt samtal med min bror, vi pratade om lite av varje och det kändes som att även han drabbats av någon sorts vår-rus-lycko-känslor, sånt blir jag glad av!
Ikväll, efter klippningen, ska jag till syster yster och pyssla med något hemligt, ska bli spännande och skoj att se vad hon hittat på. Jag kan nog drista mig till att lova att det kommer bli en hel del lek och gosande med bebis också!
Igår fick vi äntligen vår komposttunna, nu jädrar ska här sorteras! Och det är så himla bra för den tunnan tömmer de gratis och ju mer som hamnar i den desto mindre hamnar i den vanliga tunnan som då inte behöver tömmas så ofta och då inte kommer kosta så mycket! Och som grädde på moset så blir de återvunna matresterna till biogas! Win-win för alla liksom, sånt kan man ju inte annat än bli glad över!
Och om bara en vecka lite drygt åker vi till solen och värmen på Santorini, och mamsen ska med och bara det känns ju helt fantastiskt, så himla längesen vi var på resa tillsammans!
Som sagt, kan man vara annat än glad?
Kram på er och hoppas att ni också får en fin dag!
Idag känner jag mig som ett härligt, friskt och fruktigt nästan lite sött bubbelvin! Stegen är lätta och skrattet ligger någonstans nere i magen och bara väntar på att få bubbla upp, härlig känsla!
Anledningen till detta? Nja, inget särskilt egentligen, eller massa småsaker om man hellre ser det från den sidan!
Jag ska till exempel klippa mig idag, det är verkligen på tiden och det ska bli så skönt, just nu är hårstatusen "långt, fult, grått, platt", så det kan bara bli bättre!
Jag hade nyss ett trevligt samtal med min bror, vi pratade om lite av varje och det kändes som att även han drabbats av någon sorts vår-rus-lycko-känslor, sånt blir jag glad av!
Ikväll, efter klippningen, ska jag till syster yster och pyssla med något hemligt, ska bli spännande och skoj att se vad hon hittat på. Jag kan nog drista mig till att lova att det kommer bli en hel del lek och gosande med bebis också!
Igår fick vi äntligen vår komposttunna, nu jädrar ska här sorteras! Och det är så himla bra för den tunnan tömmer de gratis och ju mer som hamnar i den desto mindre hamnar i den vanliga tunnan som då inte behöver tömmas så ofta och då inte kommer kosta så mycket! Och som grädde på moset så blir de återvunna matresterna till biogas! Win-win för alla liksom, sånt kan man ju inte annat än bli glad över!
Och om bara en vecka lite drygt åker vi till solen och värmen på Santorini, och mamsen ska med och bara det känns ju helt fantastiskt, så himla längesen vi var på resa tillsammans!
Som sagt, kan man vara annat än glad?
Kram på er och hoppas att ni också får en fin dag!
Skrot och korn
Hej hej bloggisen!
Eller vänta...skrev jag verkligen det där? Tydligen, ja ja, det får stå kvar.
Tänkte skriva lite kortfattat här om hur livet tett sig sedan sist, vilket naturligtvis var vansinnigt längesedan.
Jaha, vart ska jag börja, det är märkligt att när man väntar så här länge med att uppdatera så känns det som att inget särsklit alls har hänt, men det har det ju, både stort och smått, skoj och mindre skoj. Spontat känner jag att en lista vore det enklaste sättet att få en klar blick över det hela, men det är inte många som tycker att det är så kul att läsa listor (det är i och för sig inte så många som läser den här bloggen heller, jag vet 1 som tappert tittar in mellan varven, men ändå) så jag får väl skriva i berättande form för hennes skull om inte annat. Utmana mig själv att minnas känslor och sånt. Då kör vi då.
Sist pratade jag om min teori om purjolök, det var strax före jul och jag var väl i färd med att lägga in sill kan jag tänka. Då innebär det alltså att det varit jul och nyår sedan sist, julen flöt på i sakta mak, det var ju långledigt för min del och det firades på allehanda sätt med klappar och mat i vanlig ordning. Julen 2012 var lugn och fin kan man säga.
Nyår spenderades på landet med man och hundar samt bror och dennes sambo. Mycket trevlig tillställning, vi åt och drack gott, spelade spel och kämpade med lysballongerna i snålblåst och duggregn.
Vinter har det också varit sedan sist, en av världens längsta vintrar faktiskt, kallt som attan och mycket snö och länge låg den kvar, försökte ta död på en sista envis liten hög nere i våran skogsbacke så sent som igår, 1 maj. Jag tror aldrig våren, värmen och grönskan varit så efterlängtad som i år. Nu verkar det i alla fall som att det är på gång hela paketet faktiskt, det knoppar sig lite här och var och solen skiner, det är dessvärre fortfarande rätt kallt.
I mars åkte jag och syster yster på konfirmationsresa till Rom och förlustade oss med mat, vin, shopping och några turistattraktioner. Vi har lärt oss att åka tunnelbana och buss i Rom, det är alltid bra att kunna även om det inte var jättedyrt med taxi, att personalen på hotellet verkligen var i buttraste laget men att lokalbefolkningen i övrigt var väldigt trevlig och hjälpsam, frågade man något på engelska så stannde de gladeligen upp och gav en detaljerad och vilt gestikulerande förklaring på italeinska, tur att vi kan kroppsspråket i alla fall, samt att om man som turist trotsar det aningens för kalla vädret och ändå sitter ute och dinerar kan man belönas med ett 3,5 euros glas rödvin stort som en guldfiskskål.
Jag gillade Rom i alla fall, är inte riktigt klar med den staden ännu, måste nog dit en sväng igen och spana in resten och äta glass.
Nu blev jag lite trött på försöka komma ihåg vad som hänt, jag får nog ta resten i morgon, nu måste jag hämta te men vi hörs i morgon, kram på er så länge!
Eller vänta...skrev jag verkligen det där? Tydligen, ja ja, det får stå kvar.
Tänkte skriva lite kortfattat här om hur livet tett sig sedan sist, vilket naturligtvis var vansinnigt längesedan.
Jaha, vart ska jag börja, det är märkligt att när man väntar så här länge med att uppdatera så känns det som att inget särsklit alls har hänt, men det har det ju, både stort och smått, skoj och mindre skoj. Spontat känner jag att en lista vore det enklaste sättet att få en klar blick över det hela, men det är inte många som tycker att det är så kul att läsa listor (det är i och för sig inte så många som läser den här bloggen heller, jag vet 1 som tappert tittar in mellan varven, men ändå) så jag får väl skriva i berättande form för hennes skull om inte annat. Utmana mig själv att minnas känslor och sånt. Då kör vi då.
Sist pratade jag om min teori om purjolök, det var strax före jul och jag var väl i färd med att lägga in sill kan jag tänka. Då innebär det alltså att det varit jul och nyår sedan sist, julen flöt på i sakta mak, det var ju långledigt för min del och det firades på allehanda sätt med klappar och mat i vanlig ordning. Julen 2012 var lugn och fin kan man säga.
Nyår spenderades på landet med man och hundar samt bror och dennes sambo. Mycket trevlig tillställning, vi åt och drack gott, spelade spel och kämpade med lysballongerna i snålblåst och duggregn.
Vinter har det också varit sedan sist, en av världens längsta vintrar faktiskt, kallt som attan och mycket snö och länge låg den kvar, försökte ta död på en sista envis liten hög nere i våran skogsbacke så sent som igår, 1 maj. Jag tror aldrig våren, värmen och grönskan varit så efterlängtad som i år. Nu verkar det i alla fall som att det är på gång hela paketet faktiskt, det knoppar sig lite här och var och solen skiner, det är dessvärre fortfarande rätt kallt.
I mars åkte jag och syster yster på konfirmationsresa till Rom och förlustade oss med mat, vin, shopping och några turistattraktioner. Vi har lärt oss att åka tunnelbana och buss i Rom, det är alltid bra att kunna även om det inte var jättedyrt med taxi, att personalen på hotellet verkligen var i buttraste laget men att lokalbefolkningen i övrigt var väldigt trevlig och hjälpsam, frågade man något på engelska så stannde de gladeligen upp och gav en detaljerad och vilt gestikulerande förklaring på italeinska, tur att vi kan kroppsspråket i alla fall, samt att om man som turist trotsar det aningens för kalla vädret och ändå sitter ute och dinerar kan man belönas med ett 3,5 euros glas rödvin stort som en guldfiskskål.
Jag gillade Rom i alla fall, är inte riktigt klar med den staden ännu, måste nog dit en sväng igen och spana in resten och äta glass.
Nu blev jag lite trött på försöka komma ihåg vad som hänt, jag får nog ta resten i morgon, nu måste jag hämta te men vi hörs i morgon, kram på er så länge!
Min teori om purjolök
Jag har aldrig riktigt förstått grejen med purjolök. Gul lök, röd lök och vitlök har jag alltid hemma, för det använder man ju, regelbundet. Men purjolök?
Nu för tiden använder jag förvisso purjolök aningens oftare än för...säg 10 år sedan, jag har den till Nasi goreng, vilket jag gör en, max två gånger per år, och när jag lägger in sill, vilket jag definitivt bara gör en gång per år, och sen blir det ju alltid en liten snutt över som jag använder till något spontant hopkok, men det är ändå väldigt sällan.
Min teori om purjolöken är att de flesta är som jag, fattar inte riktigt grejen med purjon, men de köper den ändå, för att det ser snyggt ut när den sticker upp ur kassen. Och för att det signalerar någon sorts sundhet, "den här kassen innehåller minsann en massa nyttiga grejer som jag ska hem och laga läckra, nyttiga måltider med"...typ så.
För ni har väl aldrig sett reklam för matvarubutikers "billigaste matkasse" eller "vi kör hem din mat" där det inte sticker upp en purjolök? Dessa matkassar är ju aldrig toppade med en chipspåse liksom...
Alternativ teori: De som köper purjo är de som aldrig lärt sig skära vanlig lök.
Over and out.
Nu för tiden använder jag förvisso purjolök aningens oftare än för...säg 10 år sedan, jag har den till Nasi goreng, vilket jag gör en, max två gånger per år, och när jag lägger in sill, vilket jag definitivt bara gör en gång per år, och sen blir det ju alltid en liten snutt över som jag använder till något spontant hopkok, men det är ändå väldigt sällan.
Min teori om purjolöken är att de flesta är som jag, fattar inte riktigt grejen med purjon, men de köper den ändå, för att det ser snyggt ut när den sticker upp ur kassen. Och för att det signalerar någon sorts sundhet, "den här kassen innehåller minsann en massa nyttiga grejer som jag ska hem och laga läckra, nyttiga måltider med"...typ så.
För ni har väl aldrig sett reklam för matvarubutikers "billigaste matkasse" eller "vi kör hem din mat" där det inte sticker upp en purjolök? Dessa matkassar är ju aldrig toppade med en chipspåse liksom...
Alternativ teori: De som köper purjo är de som aldrig lärt sig skära vanlig lök.
Over and out.
En annorlunda morgon
Morrn morrn!
Jag sitter på ett café inne i stan och dricker kaffe och väntar. Väntar på att skrädderiet där jag ska lämna in min balklänning ska öppna. Jag ska strax gå.
Och här går det undan, nu har jag varit där, nu håller vi tummarna för att det blir bra! Jag har ingen aning om vad det kommer kosta för det glömde jag att fråga men det kan väl inte vara så dyrt? Det ska klippas av en bit, sprättas på två ställen och fållas upp igen. Inga svåra grejer, bara vansinnigt mycket tyg.
I morse vaknade jag med massa hundar i sängen, som vanligt, utan man, lite annorlunda och med en liten tjej, mycket annorlunda!
Mannen är på resande fot och den lilla tjejen inlånad! Det var roligt! Hade nästan glömt hur det kändes att gå upp och ha någon annan att ta ansvar för på morgonen. Någon som man måste säga till att klä på sig, borsta tänderna osv. Men jag tycker det gick bra, jag klarade stand-in-mamma-testet!
Nu till jobbet en stund och ikväll vet jag inte vad som händer, skönt!
Fridens!
Premiär
Halloj!
Premiärbloggar från mobilen, känns modernt!
Skulle bara testa hur det funkar, nu måste jag jobba! Tjipp så länge!
Jag känner mig lite...arg?
Jag känner mig arg. Arg över en grej som är så fel och så dum så jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag bara irriterar mig mer och mer på den här dumma grejen och jag vet att jag inte borde bry mig, det är inte mitt problem direkt men en del av hela dem dumma grej-situationen har blivit mitt problem...eller vad man nu ska kalla det.
Egentligen skulle jag bara vilja skrika ut till alla det berör hur jäkla dumt det är, för just nu känns det som att det bara är jag som fattar att det är så dumt som det är. Men det kan jag inte göra för det kommer inte att hjälpa. Kännas bättre för mig, ja, men inte leda till någon förändring.
Nåja, jag får väl häva ur mig detta till någon som inte är inblandad så kanske jag kan släppa det sen.
Tjipp!
Egentligen skulle jag bara vilja skrika ut till alla det berör hur jäkla dumt det är, för just nu känns det som att det bara är jag som fattar att det är så dumt som det är. Men det kan jag inte göra för det kommer inte att hjälpa. Kännas bättre för mig, ja, men inte leda till någon förändring.
Nåja, jag får väl häva ur mig detta till någon som inte är inblandad så kanske jag kan släppa det sen.
Tjipp!
Ännu en hyllning
En sommarpratare som förtjänar en hyllning:
Pija Lindenbaum - Barnboksförfattare som bland annat skrivit "Gittan och gråvargarna", tack för den fina och ibland sorgliga berättelsen, jag kände igen mig i dig på många sätt. Och tack för historien om hundprataren, nu är jag helt övertygad! Ypperligt!
Pija Lindenbaum - Barnboksförfattare som bland annat skrivit "Gittan och gråvargarna", tack för den fina och ibland sorgliga berättelsen, jag kände igen mig i dig på många sätt. Och tack för historien om hundprataren, nu är jag helt övertygad! Ypperligt!
Att kunna berätta
Jag har lyssnat på väldigt många sommarprat i år. Inte bara 2012 års skörd utan även arkiverade prat från tidigare år, jag är nära att utnämna mig själv till sommarprats-expert! Jag har funderat mycket också på vad som gör ett sommarprat till ett bra prat och vad som får en att lyssna.
Jag har kommit fram till några små saker men jag är inte alls klar, det är bara tankefragment än så länge, här kommer de.
Vissa prat är lättlyssnade, lättsamma berättelser och anekdoter från ett liv till synes utan smärta och mörker. Dessa prat är som rom-koms (om vi jämför med filmvärlden) lättsamt, underhållande, roligt. Man behöver liksom inte vara på ett visst humör för att lyssna på ett sådant prat.
Sen har vi de som är lite både och, och de är nästan mina favoriter, det är både lite mörker och lite humor. Jag tror att det är svårt att hitta den där perfekta balansen mellan allvar och skoj, men det finns några jag lyssnat på verkligen lyckats med det. Dessa prat är som drama-komedier, stundom sorgligt och tragiskt och allvarligt, och stundom väldigt roligt och underhållande.
Sen finns det några genrer till som jag inte riktigt definerat, jag måste fundera lite till på dem innan jag kan dela med mig, återkommer.
En annan sak som jag funderat på när jag lyssnat på sommarpraten är att vissa personer kan ha en jätteintressant historia att berätta men kan inte framföra den så att det blir intressant, det är väldigt synd. Dessa lyssnar jag nästan aldrig klart på.
Vissa har inget speciellt att berätta men har en berättarförmåga som gör att man lyssnar oavsett, och det blir intressant, det är beundransvärt, vilken underbar talang att ha!
Sen finns det naturligtvis de som har väldigt mycket intressant att berätta och som kan berätta det så att man vill lyssna, det är ju en oslagbar kombo och det är nog dessa sommarprat som blir mest ihågkomna, som folk pratar om.
För att göra det här svintydligt skulle jag kunna ge några exempel, men jag har ingen lust med det faktiskt, det är ju trots allt mina åsikter och det som jag tycker är intressant kanske någon annan tycker är skittråkigt.
Men generellt, det här med konsten att kunna berätta, den är underskattad, och jag ska hylla varenda kotte framöver som besitter den förmågan, helt öppet, här kommer den första hyllningen:
Elisabeth Åsbrink - Du är galet bra på att berätta, ett ämne jag inte trodde att jag var ett dugg intresserad av har blivit jätteintressant, jag vill veta mer, vill läsa allt du skrivit, fast helst skulle jag vilja att du satt här bredvid och berättade själv! Tack!
God helg på er!
Jag har kommit fram till några små saker men jag är inte alls klar, det är bara tankefragment än så länge, här kommer de.
Vissa prat är lättlyssnade, lättsamma berättelser och anekdoter från ett liv till synes utan smärta och mörker. Dessa prat är som rom-koms (om vi jämför med filmvärlden) lättsamt, underhållande, roligt. Man behöver liksom inte vara på ett visst humör för att lyssna på ett sådant prat.
Sen har vi de som är lite både och, och de är nästan mina favoriter, det är både lite mörker och lite humor. Jag tror att det är svårt att hitta den där perfekta balansen mellan allvar och skoj, men det finns några jag lyssnat på verkligen lyckats med det. Dessa prat är som drama-komedier, stundom sorgligt och tragiskt och allvarligt, och stundom väldigt roligt och underhållande.
Sen finns det några genrer till som jag inte riktigt definerat, jag måste fundera lite till på dem innan jag kan dela med mig, återkommer.
En annan sak som jag funderat på när jag lyssnat på sommarpraten är att vissa personer kan ha en jätteintressant historia att berätta men kan inte framföra den så att det blir intressant, det är väldigt synd. Dessa lyssnar jag nästan aldrig klart på.
Vissa har inget speciellt att berätta men har en berättarförmåga som gör att man lyssnar oavsett, och det blir intressant, det är beundransvärt, vilken underbar talang att ha!
Sen finns det naturligtvis de som har väldigt mycket intressant att berätta och som kan berätta det så att man vill lyssna, det är ju en oslagbar kombo och det är nog dessa sommarprat som blir mest ihågkomna, som folk pratar om.
För att göra det här svintydligt skulle jag kunna ge några exempel, men jag har ingen lust med det faktiskt, det är ju trots allt mina åsikter och det som jag tycker är intressant kanske någon annan tycker är skittråkigt.
Men generellt, det här med konsten att kunna berätta, den är underskattad, och jag ska hylla varenda kotte framöver som besitter den förmågan, helt öppet, här kommer den första hyllningen:
Elisabeth Åsbrink - Du är galet bra på att berätta, ett ämne jag inte trodde att jag var ett dugg intresserad av har blivit jätteintressant, jag vill veta mer, vill läsa allt du skrivit, fast helst skulle jag vilja att du satt här bredvid och berättade själv! Tack!
God helg på er!
Man blir bara glad!
Måste bara säga en sak. Jag sitter och lyssnar på Martas (fotbollsspelaren) sommarprat och jag tror jag är kär i henne nu! Trots lite knackig svenska så blir man bara så glad av att höra henne, hon spelar världens gladaste och dansvänligaste musik och berättar en historia som man gärna vill lyssna på, rolig är hon också! Jag sitter här och fånler mest hela tiden! Heja Marta!
Också kan jag ju inte låta bli att känna mig lite lokalpatriotisk och stolt över att vi bor i samma kommun hon och jag och att hon numera hör hemma i det laget!
Så om ni känner er ungefär lika pigga, sprudlande och käcka som vädret idag, ta och lyssna på hennes sommarprat, man blir bara glad!
Också kan jag ju inte låta bli att känna mig lite lokalpatriotisk och stolt över att vi bor i samma kommun hon och jag och att hon numera hör hemma i det laget!
Så om ni känner er ungefär lika pigga, sprudlande och käcka som vädret idag, ta och lyssna på hennes sommarprat, man blir bara glad!
Igår och idag
Gårdagen tänkte jag sammanfatta här idag, okej?
Bad hairday
Kakor till fikat
Backa på en sten
Shoppa fort och bra
Städa kök
Tvätta
Gå ut med hundar
Minimal middag bestående av:
- Pytteliten bit paj
- 1 glas vin
- Liten bit choklad
Somnade sur
Idag kan jag sammanfatta dagen hittills enligt följande:
Vaknade på betydligt bättre humör än jag somnade
Var tidseffektiv i morse (ovanligt)
Tröstshoppade på lunchen
Spillde dressing på blusen
Kakor till fikat IGEN, nu är paketet slut
Ont i fötterna av röda skorna, ska inte ha dem till jobbet mer
Hoppas på samma effektivitet som i morse när jag kommer hem och ska städa.
Allt för nu, känner mig outsägligt trist och slapp i hjärnan idag, har inget kul eller bra att säga om någonting, hoppas för allt i världen att det går över. Hej.
Bad hairday
Kakor till fikat
Backa på en sten
Shoppa fort och bra
Städa kök
Tvätta
Gå ut med hundar
Minimal middag bestående av:
- Pytteliten bit paj
- 1 glas vin
- Liten bit choklad
Somnade sur
Idag kan jag sammanfatta dagen hittills enligt följande:
Vaknade på betydligt bättre humör än jag somnade
Var tidseffektiv i morse (ovanligt)
Tröstshoppade på lunchen
Spillde dressing på blusen
Kakor till fikat IGEN, nu är paketet slut
Ont i fötterna av röda skorna, ska inte ha dem till jobbet mer
Hoppas på samma effektivitet som i morse när jag kommer hem och ska städa.
Allt för nu, känner mig outsägligt trist och slapp i hjärnan idag, har inget kul eller bra att säga om någonting, hoppas för allt i världen att det går över. Hej.
Jag kanske överdrev en aning...
...när jag skrev: "faktiskt är avgörande för framtiden för företaget". Men det är en viktigt presentation, vi kan sätta punkt där.
Nu är jag mest nojig över vad jag ska ha på mig, är ju så dålig på det här med att SE proffessionell, strikt och business-aktig ut, om det inte handlar om uniform då, tror ni det är okej att komma i kockmundering? Det skulle jag känna mig proffessionell i, men nej det är nog inte okej.
Jag måste skaffa ett par business-brallor, och kanske en blus...ni hör ju, blus, det är inte jag! Inte business-brallor heller, jag är tröja, kofta, jeans och möjligtvis klänning. Jag är träskor och gummistövlar och möjligtvis stövlett. Inte pumps. Inte loafers. Inte för hög klack.
Hur ska jag lösa det här? Jag vill ju inte känna mig utklädd liksom...
Vad är ni för klädesplagg?
Nu är jag mest nojig över vad jag ska ha på mig, är ju så dålig på det här med att SE proffessionell, strikt och business-aktig ut, om det inte handlar om uniform då, tror ni det är okej att komma i kockmundering? Det skulle jag känna mig proffessionell i, men nej det är nog inte okej.
Jag måste skaffa ett par business-brallor, och kanske en blus...ni hör ju, blus, det är inte jag! Inte business-brallor heller, jag är tröja, kofta, jeans och möjligtvis klänning. Jag är träskor och gummistövlar och möjligtvis stövlett. Inte pumps. Inte loafers. Inte för hög klack.
Hur ska jag lösa det här? Jag vill ju inte känna mig utklädd liksom...
Vad är ni för klädesplagg?
Nu blev jag lite nervig...
Fick just veta att jag ska delta på en viktig presentation på fredag, ett möte som faktiskt är avgörande för framtiden för företaget. Lääääskigt.
Jag ska visserligen inte prata något, om det inte råkar komma någon väldigt specifik fråga som jag råkar ha svaret på, vilket är väldigt tveksamt med tanke på att det rör ett område som jag inte har jobbat med.
Jag är med som moraliskt stöd, ska bara sitta där och se lugn ut, och proffessionell, shit hur ska det gå?
Presentationen är på engelska, det betyder att eventuella frågor till undertecknad kommer att ställas på engelska och kräver sålunda ett svar på engelska, och klädkoden är casual business, min favorit-dresscode...eller?
Jag ska visserligen inte prata något, om det inte råkar komma någon väldigt specifik fråga som jag råkar ha svaret på, vilket är väldigt tveksamt med tanke på att det rör ett område som jag inte har jobbat med.
Jag är med som moraliskt stöd, ska bara sitta där och se lugn ut, och proffessionell, shit hur ska det gå?
Presentationen är på engelska, det betyder att eventuella frågor till undertecknad kommer att ställas på engelska och kräver sålunda ett svar på engelska, och klädkoden är casual business, min favorit-dresscode...eller?
Såja!
Nu fick jag tillbaka mitt bakgrundstema, vet inte varför det försvann, men nu är det tillbaka och bloggen ser ut som vanligt!
Ja jag vet att det är rätt trist och gammalt och borde fräschas upp, jag ska göra det, snart...
Nu måste jag jobba!
Hörs!
Fisksoppa, gymmet och spagettiarmar
Hej!
Idag har jag jobbat, kokat en svingod fisksoppa med lite fusk och varit på gymmet för första gången på svinlänge. Det gick ganska bra...försökte springa och det har jag ju inte blivit bättre på under "ledigheten", har inte övat helller så det är ju inget konstigt med det. Det bästa med träningen var ändå att jag INTE kände mig astjock, vilket hade varit helt naturligt med tanke på att det var jag och ett knippe välpumpade ynglingar av hankön där.
Nåja, detta avslappnade förhållningssätt till min kropp kommer sannolikt gå över till på torsdag för då är det yoga i spegelsal.
Nu har jag spagettiarmar. Och jag tittade på Dallas.
Nu vankas tvätthängning, hundpromenad och dusch...mjaaa... Ser fram emot helgen!
Tjippollata!
